Odensholms Historia

Denna sida behandlar Odensholms äldre historia

hist_menu_img_20200408_153201 img45.jpg

Kronologi

Från 700 talet och framåt

Jordfästning av årets döda

Om Estlandssvenskar

Albert Engström skriver här om sin resa med Anders Zorn och båten Mejt, Dessutom kan du läsa om sälfångst,åkerbruk,byggnader och annat

Trevlig läsning garanteras

Göran Hoppe

Professor Göran Hoppes rapport om Odensholm

Göran Hoppe,  född 1946, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. 

Forskar kring estlandssvensk kulturhistoria. Ledamot av Nationalkommittén för geografi i Kungliga Vetenskapsakademien, som han är ledamot av sedan 2004.
The report is also in Estonian
Osmussaare ajaloost Göran Hoppe Uppsala Ülikooli kultuurigeograafia õppetooli professor

hist_menu_img_20200408_151714 Kapplefore1941.jpg

Om Kapellets historia

före pesten

Före och efter den stora pesten 1710-1711

Jörgen Hedman har skrivit om vilka som levde på Odensholm före och efter pesten. Vem som gifte sig med vem och var de nyinflyttade kom ifrån.

hist_menu_img_20200408_191331 Odensholm sjokarta 1706 .JPG

Odensholms kustlinjer genom tiderna

hist_menu_img_20200405_215100 1-8818_ft.jpg

odensholms historia

”Flat som en bricka ligger holmen och tycks flyta på vågorna med sitt fyrtorn längst norröver och ungefär på mitten det lilla bländvita kapellet med sin nålvassa spira……. En ensam mångstammig rönn, mer en buske än ett träd, står invid Kapellet och säges jämte detta utgöra ett viktigt sjömärke. ” Ur Sven Danells Guldstrand:

Mobilisering till sovjetiska armen

Mobilisering till sovjetiska armen

Förteckning över deporterade, offer för våldshandlingar och tvångsmobiliserade till sovjetarmén från Rickul/Nucköområdet år 1941

Antal evakuerade

Flykten 1943-1944 och evakueringen 1940

Skrivet av Göte Brunberg och sammanställt av Lotta Odmar

Innehåll i häftet:
1. Bakgrundsartikel: Estlandssvenskarnas flykt och överflyttning – Göte Brunberg
2. Flyktberättelse: Flykten från Estland - Daniel Marks
3. Flyktberättelse: Sista julen på Holmen - Mattias Luks/Thord Jansson
4. Flyktberättelse: Flykten över till Sverige- Valter Westerblom
5. Flyktberättelse: I tre år på resande fot – Janne Brus
Från boken Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön, SOV:s förlag 2014
6. Flyktberättelse: skildring av flykten – Mattias Luks
Från boken Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön, SOV:s förlag 2014
7. Flyktberättelse: Med tremastaren Juhan,7:e resan – Johannes Pöhl
Från boken Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön, SOV:s förlag 2014
8. Förteckning: Flyktbåtar/båtlag 1943-1944 från Odensholm-Estland på flykt till Sverige
9. Förteckning: Övriga Odensholmsbor som flydde/överflyttade 1943-1944
Från boken Estlandssvenskarnas flykt över Östersjön, SOV:s förlag 2014
10. Förteckning: Boende på de olika gårdarna på Odensholm vid överflyttningen 1943-1944
11. Förteckning: Befolkning på Odensholm 1938.
12. Berättelse: Några intryck från vår första resa till Estland 1990 – Valter Erkas
13. Tidningsartikel: Kustbon juni 1990, dagbok 1940-1942 - Erik Stavas/Elmar Nyman
14. Tidningsartikel: Kustbon dec 1995, skildring av tvångsevakueringen 1940 – Juta Holst
15. Tidningsartikel: Kustbon 21 juni 1940 – Odins ö och två andra artiklar – sign. A.S.
16. Tidningsartikel: Kustbon 20 juli 1940 – För första gången på Odensholm och den sista –
Sten Karling

odensholms fästning

Odensholms fästning 1940-41 av Göte Brunberg

Som en följd av den ömsesidiga biståndspakten mellan Sovjetunionen och Estland 1939 fick Sovjetunionen tillgång till Nargö, Rågöarna och Odensholm. 
Sommaren 1940 tvingades Odensholms befolkning att lämna ön, som därefter befästes med kanonbatterier. Efter tyskarnas erövring av Estland i början av september 1941 placerade de ut kanoner i byarna på fastlandet närmast Odensholm: Spithamn, Bergsby och Roslep. 
Under nästan tre månader besköt man varandra fram till dess att sovjettrupperna, som sista plats på estnisk mark, lämnade Odensholm den 3 december 1941

hist_menu_img_20200414_160900 Agnes B teckning.jpg

Inlämnat materiel till Eesti Rahva Muuseum (Estniska folkmuséet) i Tartu

När Odensholmsborna blev tvångsevakuerade i början av juni 1940, när Sovjet krävde baser i Estland, organiserade ERM en expedition för att i sista minuten dokumentera och samla in föremål från den gamla kulturen på Odensholm. Expeditionen leddes av ERM:s direktör Ferdinand Linnus. Övriga medlemmar i expeditionen var Ella Koern från ERM, Esko Lepp konstnär och Sten Karling Professor i Konsthistoria från Tartu Universitet. 

En liknande expedition gjordes också till Rågöarna. Man fotograferade och samlade in föremål från Odensholmsborna de här dagarna i juni 1940. 

I dokumenten som finns på ERM framgår det vem som lämnade in föremålet, eventuellt vilken gård det kommer ifrån, och om hur mycket de eventuellt fick betalt för det. 

De samlade in sammanlagt 407 föremål, men alla finns inte bevarade. De finns ändå katalogiserade, och det gjordes redan under hösen 1940. 

Det finns också en rapport från expeditionen men tyvärr hann inte Ferdinand Linnus skriva något mer om Odensholm på grund av de svåra tiderna som följde, ett år senare blev han arresterad. 

Det finns även föremål på ERM som är insamlade redan på 1920-talet.


Rian på Odensholm

Marks´ ria och Erkas ladugård på Odensholm 1940, foto ERM

Uppgifterna är hämtade från Helmut Hagars material i Nordiska muséets arkiv i Stockholm:
Rian , eller ri-ra/e var belägen åt sydväst långt bort från den egentliga gårdsplanen.
Den var uppförd i sten med sadeltak av halm.
Själva rians väggar var något högre än byggnaden i övrigt, tack vara några stockvarv ovanpå murkanten. Golvet var av kalkstensplattor.
Det fanns en dörr i den nordliga väggen ”uda-ri-dona” och en dörr i väggen mellan logen och rian. Denna dörr kallades ina-ri-dona.

Rian på Odensholm

Marks´ ria och Erkas ladugård på Odensholm 1940, foto ERM

Uppgifterna är hämtade från Helmut Hagars material i Nordiska muséets arkiv i Stockholm:
Rian , eller ri-ra/e var belägen åt sydväst långt bort från den egentliga gårdsplanen.
Den var uppförd i sten med sadeltak av halm.
Själva rians väggar var något högre än byggnaden i övrigt, tack vara några stockvarv ovanpå murkanten. Golvet var av kalkstensplattor.
Det fanns en dörr i den nordliga väggen ”uda-ri-dona” och en dörr i väggen mellan logen och rian. Denna dörr kallades ina-ri-dona.