Osmussaares bebyggelsehistoria tog sin början förmodligen redan under vikingatiden; från samma period härstammar även legenden om att den nordiska huvudguden Oden (Odin) är begraven på ön (Osmussaares svenska namn Odensholm beror sannolikt just på den legenden). Osmussaar omnämndes första gången omkring år 1250 som Hothensholm (Mereleksikon). De tidigaste skriftliga uppgifterna om öns befolkning härstammar från 1436 (Hoppe 2001). 1650 slöt de dåvarande osmussaarborna ett avtal med den svenska drottningen Kristina; avtalet garanterade dem personlig frihet och den s k svenska bebyggelserätten på ön (Peil 2002). Då öbefolkningen litade på avtalets giltighet tog de aldrig marken i sin ägo (detta är orsaken till att marken inte har återlämnats svenskarna eller deras arvingar efter den sovjetiska ockupationen).

Osmussaarborna bodde i sju gårdar; invånarantalet var störst (131 personer) i början av 1930-talet. Ökningen av invånarantalet hämmades av befolkningen själv med hjälp av vissa "oskrivna lagar" - en del av ungdomar skulle lämna ön o dyl.

Osmussaarborna evakuerades första gången år 1940 då man enligt det s k avtalet om militärbaser började anlägga en rysk marinbas (Peil 2002b). 1941 drog de ryska militärstyrkorna sig tillbaka från ön p g a en tysk offensiv. Merparten av invånarna lämnade ön slutgiltigt år 1944. Efter det andra världskriget anlades det en sovjetisk marinbas på Osmussaar (med besättning upp till 1200 man). Efter några år lämnades endast en liten trupp kvar (upp till 40 man). På 1980-talet fanns det 20 soldater, en kadett med familj samt fyrens besättning på ön. Under sovjettiden var tillgången till ön strängt reglerad, det var möjligt endast med särskilda tillstånd. 1993 lämnade den dåvarande Sovjetunionens militärer ön. Efter detta fanns ett vaktmanskap från den estniska gränsbevakningen tillfälligtvis på ön. Men 1997 förblev ön utan fast befolkning. Fast befolkning återfinns på ön fr o m hösten 2001.

Det finns relativt få byggnader på ön men en av de mest värdefulla är estlandssvenskarnas kalkstenskapell (byggd 1765). Kapellet är idag i ruiner, fasaden med tornet är delvis bevarad. Kapellet har ännu inte tagits under kulturminnesskydd. Av estlandssvenskarnas byggnader är en ria (Marksi gård) och en ladugård (Erkas gård) på den gamla byn Biens territorium bevarade.

Det finns även många ruiner efter kasernbyggnader vars ålder är ännu opreciserad. Troligen härstammar en del av kasernbyggnaderna (t ex de på Kråklundsbackan) från tsartiden men de flesta har tillkommit under det andra världskriget.

I öns nordvästra del finns en fyr (återuppbyggd 1952, renoverad 1998) och en byggnadsgrupp från 1940-41. Officerarnas hus i Bien, även idag använt som bostad, härstammar förmodligen från 1970-talet.

Utöver detta finns det flera betong- och kalkstensbyggnader med varierande härstamning och funktion samt ruiner.

De senaste anläggningarna på Osmussaar är en radarmast (med två tillhörande byggnader) som utgör en del av Estlands sjöbevakningssystem och bidrar till statligt försvar samt en vindgenerator i Bien som anlades 2002-2003.

Traditionellt har öbefolkningen sysslat med fiske och jordbruk (råg, korn, kål, potatis - jordbrukslandet utgjorde ca 10% av öns yta). Estlandssvenskarna jagade också fågel, säljakt förekom i mindre grad. Boskap, svin och får uppföddes, under 1900-talet hade man även hästar (dessförinnan plöjde man med oxar). Sjötransport av varor och lotstjänst erbjöd betydlig extrainkomst. Även under sovjettiden uppföddes djur (svin, boskap, kaniner, får). Idag driver öns invånare en gård vars huvudinriktningar är fåruppfödning och landskapsskötsel. Eftersom det saknas en passande båt för fiske och p g a torka och tunn jordskikt är det svårt att odla grönsaker (inkl potatis) hämtas en del av livsmedel från fastlandet. Men invånarna plockar både bär och svamp, samlar läkeörter och sysslar med biodling.

Antalet besökare på Osmussaar ökade betydligt under år 2002 då ca 2000 personer besökte ön. År 2003 var besökarantalet ca 2500. Oftast kommer man med förutbeställd båt från Dirhams hamn (under 2003 erbjöd tre företagare transport med totalt tre båtar) till Osmussaars Södra hamn. Andelen besökare som anländer med jakter eller övriga farkoster (kanot, katamaran, gummibåt) är liten men ofta anländer sådana gäster inte till hamnar försedda med informationsskyltar utan t ex i Näseområdet. I Södra hamnen finns det en skylt med en vädjan till besökare att ta sina sopor med sig till fastlandet samt en svartvit karta med en kort beskrivning över skyddsområdet. Även i Västra hamnen finns en skylt med vädjan att ta med sig sina sopor.

År 2003 saknar skyddsområdet vandringsstigar. Det finns fem rekommenderade campingplatser (i Södra hamnen, i Minsia, vid Tvillingarna, i Bien och i Stråndhuse). Den mest använda är campingplatsen vid Södra hamnen där p g a bra läge har flera eldplatser blivit anlagda inofficiellt, en av dem är utvecklad (med bänkar). I närheten av campingplatsen har en torrklosett byggts; vid denna campingplats ligger även öns enda brunn för dricksvatten, som även används av öns invånare.

Betydligt mindre använder besökarna campingplatsen vid Tvillingarna som ligger nära den mindre besökta Västra hamnen, men i ca 3 kilometers avstånd från Södra hamnen. Man håller på att bygga en torrklosett på campingplatsen men tillgång till dricksvatten saknas. De brecciaklippor som är orsaken till ställets namn står under statligt naturminnesskydd och skyddszonen runt dem är 50 m.

På Biens campingplats i mitten av ön finns det en eldplats med bänkar samt en informationsskylt som beskriver den gamla estlandssvenska byn. Biens campingplats används nästan inte alls. Förmodligen störs turisterna av radarstationen och vindgeneratoren i närheten (buller). Tillgång till dricksvatten saknas. Man har tillgång till den dåvarande sovjetiska militärens avträde men det saknas en skylt som skulle visa vägen dit.

Campingplatsen i öns nordvästra del, nära fyren, har utvecklats minst. Campingplatsen saknar en bestämd eldplats, eld görs upp både väster och öster om fyren. Det finns varken bänkar, torrklosett eller tillgång till dricksvatten. I närheten finns det två brunnar men p g a vanhävd har vattnet blivit skämt. Campingplatsen används dock ibland p g a vacker utsikt.

Campingplatsen i Minsia nära Södra hamnen används sällan eftersom platsen är svår att hitta. Det finns sittbänkar men avträde och brunn saknas. Nära campingplatsen finns en alvarhed som är känslig för trampning, så denna campingplats bör inte rekommenderas.

Utöver dessa campingplatser tältar man och gör upp eld även på andra, godtyckligt utvalda ställen, vilket bevisas av eldplatser som besökarna lämnat efter sig.

II VÄRDERINGAR OCH MÅLSÄTTNINGAR

 

Enligt skyddsföreskrifterna är Osmussaares landskapskyddsområde bildat för att skydda sällsynta geologiska objekt med vetenskapligt värde - ställen där stengrunden blottlagts, strandvallar, flyttblock - samt växt- och djurlivet. Livsmiljöer kan utvärderas med utgångspunkt i växt- och djurlivet och växt- och djurbestånd. Utöver detta är värdet av landskapet som helhet viktigt.

Värdefulla landskapsobjekt utgörs av kustbranten, de steniga strandvallarna, flyttblocken av neugrund-breccia, lagunsjöarna, de halvnaturliga livsmiljöerna (alvar, ängar och lövängar) samt kulturminnesmärken (kapellet, fyren, det gamla byområdet, Odens grav enligt legenden).

Värdefulla växt- och djursamhällen utgörs huvudsakligen av halvnaturliga livsmiljöer - halvnaturliga kärrängar, försumpade ängar, torrängar, alvarängar, strandängar, betesmarker (också lövängar) och alvarheder, även växt- och djurlivet i lagunsjöarna.

Det finns veterligen tre fridlysta lavarter på Osmussaar, därutöver tre sällsynta arter (av den 3:e kategorin enligt Estlands Röda Bok). Det finns 25 fridlysta kärlväxtarter (därav 13 orkidéarter). Merparten av ställen där fridlysta kärlväxter finns utgörs av halvnaturliga livsmiljöer.

Det finns ... fridlysta häckfågelarter på ön. Av arter omfattade av EU:s fågeldirektiv förekommer 9 häckfågelarter. Merparten av de fridlysta fågelarterna står i samband med strandområdet eller de halvnaturliga livsmiljöerna. Dessutom är Osmussaar ett mycket viktigt viloställe under sträck för t ex vadarfåglar och många fågelarter som håller sig till öppet vatten. Havsområdet nära ökusten är ett viktigt övervintringsområde för flera arter.

Osmussaars LSO utgörs av Osmussaar ö, havet en kilometer runt ön och området vid Neugrunds meteoritkrater. Osmussaars LSO tillhör EU:s nätverk av värdefulla naturområden Natura 2000, är ett fågelområde med internationell betydelse och ett värdefullt naturutbildningsobjekt samt tillhör UNESCO:s förteckning över världsarv. I skyddsområdet finns alla värdefulla geologiska objekt och kulturminnesmärken bevarade; i landskapet har andelen halvnaturliga livsmiljöer ökats, de fridlysta arterna representeras av vitala populationer och det finns goda villkor för flyttfåglar som tillfälligt stannar på ön under sträcket. Vården av de halvnaturliga livsmiljöerna sker med hjälp av optimalt bete av olika tamdjur.

I skyddsområdet genomförs systematisk monitoring av djur- och växtlivet samt vetenskapliga undersökningar av intressanta taxon; verksamheten kring naturutbildning spelar en viktig roll. Den lokala befolkningen är medveten om skyddsområdets värden och strävar efter miljöskonande livsstil där beroendet av hemöns begränsade ekosystem tas hänsyn till. Den miljövänliga turismen till ön regleras av skyddsområdets förvaltare genom en turismledare; detta gör det möjligt att få en överblick över besöken på ön samt gränserna för hur många besökare ön tålar.

De långsiktiga målsättningarna med utgångspunkt i skyddsområdets värden är följande:

1 att återställa och/eller bevara särprägeln av Osmussaares landskap - kustbranten, strandvallarna, flyttblocken, de halvnaturliga livsmiljöerna, kulturminnesmärken

2 garantera bevarandet av fridlysta och hotade arter som förekommer på skyddsområdet i form av livskraftiga populationer

3 för bevarandet av fridlysta arter, garantera tillgången till bra habitat som passar olika arter

4 gynna återställandet och vården av de halvnaturliga livsmiljöerna som värdefulla habitat samt viloområden för flyttfåglar

5 genomföra monitoring av växt-och djurlivet för att uppfölja dynamiken hos populationernas och samhällenas tillstånd

6 genomföra vetenskapliga undersökningar av både levande och icke-levande natur

7 gynna verksamheten kring naturutbildning

8 uppnå erkännelse som ett fågelområde med internationell betydelse

För att utvärdera faktorer som eventuellt kan påverka Osmussaares värde samt målsättningarna i samband med skyddsverksamheten genomfördes en SWOT-analys med samverkan av intressegrupper nämnda i avsnitt 2.1.3.

Resultat av analysen redovisas i Tabell 3.

Skyddet av Osmussaares LSO ombesörjes av Silma naturreservats ledning. Den praktiska landskapsskötseln sker med hjälp av naturvårdsstöd. Tillsyn ombesörjes av miljöinspektionen, gränsbevakningen och skyddsområdets förvaltare.

Den vetenskapliga verksamheten kan indelas i obligatorisk och fakultativ verksamhet. Enligt den statliga strategin för bevarandet av biologisk mångfald utgörs den obligatoriska verksamheten av beskrivningen av taxonantalet och deras spridning. Om Osmussaar finns det spridningskartor om växt- och fågelbeståndet samt artförteckningar över svampar, mossor, kärlväxter, några grupper ryggradslösa djur (t ex sniglar) och de flesta ryggradsdjur. Det saknas artförteckningar över lavar, de flesta ryggradslösa djur och fiskar. Spridningskartor och artförteckningar sammanställs och uppdateras regelbundet, med 5-10 års mellanrum.

Fakultativa verksamheter utgörs av undersökningar av särskilt intressanta fridlysta arter eller sällsynta växt- och djursamhällen. Den intressanta gruppen på Osmussaar är häck- och flyttfåglar; av de hotade häckfågelarterna är höksångare, törnskata, större sandpipare, strandskata, tofsvipa, rödbena, kornknarr, småskrake, storspov och svärta intressanta. Det är nödvändigt att genomföra utvärderingar av antalet övervintrande simfåglar och flyttfåglar. Projektet för att återetablera stinkpaddan på Osmussaar behöver förberedande undersökningar. Angående växtlivet måste det genomföras undersökningar om tillståndet av populationer av sådana fridlysta arter som kan hotas av bete eller trampning. En intressant landskapstyp ur växtsynpunkt är alvarhed som behöver undersökningar angående känslighet för trampning. Även försöksundersökningar om betesbelastning planeras.

Utöver undersökningar angående biologisk mångfald behövs det vetenskapliga undersökningar om förändringar i landskapet (jämförande landskapsanalys grundad på GIS) och om de geologiska objekten (att utforska karaktären hos kärl av osmussaar-breccia).

För åren 2004-2008 har följande vetenskapliga undersökningar planerats:

* sammanställning av artförteckning över lavar och beskrivning av deras spridning (prioritet A, utförande - 2005)

* sammanställning av artförteckning över grupper av ryggradslösa djur och beskrivning av deras spridning (prioritet A, utförande - i etapper under 2005-2008)

* sammanställning av artförteckning över fiskar och beskrivning av deras spridning (prioritet A, utförande - 2005)

* uppdatering av artförteckningen över växtbeståndet (kärlväxter) och spridningskartan över växtbeståndet (prioritet A, utförande - 2006)

* uppdatering av artförteckningen och spridningskartan över häckfåglar (prioritet A, utförande - 2008)

* uppdatering av artförteckningen och spridningsbeskrivningen över ryggradsdjur (exkl fiskar och fåglar) (prioritet A, utförande - 2008)

* uppdatering av artförteckningen och spridningsbeskrivningen över mossor (prioritet B, utförande - 2007)

* uppdatering av artförteckningen och spridningsbeskrivningen över svampar (prioritet B, utförande - 2007)

* utvärdering av tillståndet och dynamiken hos populationer av hotade fågelarter (prioritet B, utförande - 2004-2008 5 års mellanrum; artgrupper i samma område undersöks var för sig (alvararter, ängarter, kustarter I och II) så att varje år undersöks en artgrupp och var femte år undersöks hela häckfågelbeståndet (se prioritet A)).

* utvärdering av grupper av övervintrande simfåglar och genomsträckande fåglar (prioritet B, utförande - 2004-2008, dvs årligen)

* jämförande landskapsanalys grundad på GIS (prioritet B, utförande 2005)

* utvärdering av betesbelastning och betestyp på fyra försöksområden (prioritet B, utförande - 2005-2008)

* utvärdering av tillståndet och dynamiken hos populationer av hotade kärlväxter (prioritet B, utförande 2006 och 2008 med 3 års mellanrum: 1. växtarter hotade av bete (ärtväxter - eldväppling och luddvedel), 2. arter hotade av mänsklig verksamhet (gulyxne).

* undersökning av alvarhedens känslighet för trampning (prioritet C, utförande 2005-2008)

* förberedande undersökningar för projektet för återetableringen av stinkpaddan till Osmussaar (prioritet C, utförande - 2006)

* utforskning av karaktären hos kärl av osmussaar-breccia (prioritet C, utförande - 2006)

Undersökningsmetoden: Som räkningsmetod används upprepade karteringar (räkning fem ggr per häckperioden) på hela ön.

Undersökningsintervall: fem år.

Registrerade parametrar: art, parens position på kartan, tidspunkt, plats

Resulterande parametrar (karakteristika): antalet arter och par; biotop och ställen som arterna föredrar; dynamiken och tendenser hos individantalet, fågeltätheten och dess dynamik, dynamiken hos uppdelningen av biotopanvändning och position

Arbetets karaktär: beställt arbete

Kostnad per undersökning: 20 000 kr

Dynamiken hos individantalet och positioneringen av vissa utvalda häckfåglar (svärta, småskrake, kornknarr, storspov, tofsvipa, rödbena, större sandpipare, strandskata, höksångare, törnskata)

Undersökningsmetoden: Räkningsmetoden är upprepad kartering (räkning fem ggr per häckperiod) på hela ön.

Undersökningsintervall: tre år; undersökningar sker i grupper: år 1 - andfåglar, år 2 - vadarfåglar och kornknarr, år 3 - tättingar.

Registrerade parametrar: art, parens position på kartan, tidspunkt, plats

Resulterande parametrar (karakteristika): antal par, dynamiken och tendenser hos beståndet, fågeltätheten och dess dynamik, dynamiken hos uppdelning av biotopanvändning och positionering.

Arbetets karaktär: beställt arbete

Kostnad per undersökning: 10 000 kr

Inom ramarna av det statliga miljömonitoringsprogrammet genomförs följande monitoringsverksamheter på Osmussaar:

* kustmonitoring med flera års intervall (ett underprogram i kusthavets monitoring)

* monitoring av alvarväxtlivet med fem års intervall (ett underprogram i monitoringen av levande natur)

* simfågelräkning vid midvinter (ett underprogram i monitoringen av levande natur)

* räkning av fåglar sköljda upp på stranden (ett underprogram i monitoringen av levande natur)

Nära Osmussaar finns två havsmonitoringsstationer (23 och 23a) och ett område för monitoring av farliga ämnen (i fiskar och mollusker). Närmaste stället för havsmeteorologisk bevakning finns på Põõsaspea.

Metoden. Standardmetodiken för simfågelräkning vid midvinter används.

Monitoringsintervall: årligen

Registrerade parametrar: art, antal, tidspunkt, plats

Resulterande parametrar (karakteristika): art, antalet arter och individer per monitoringsplats och totalt, vid några arter även köns- och åldersmässig struktur.

Arbetets karaktär: ombesörjes av skyddsområdet.

Kostnad per undersökning: 2000 kr

Metoden: Metoden består av att räkna döda fåglar samt registrera oljeskador på dessa; även registrera förekomst av olja eller dess avsaknad på en kuststräcka med viss längd och position.

Monitoringsintervall: två ggr per år (vår och höst).

Registrerade parametrar: art, antal, tidspunkt, plats, oljeskadans omfattning

Resulterande parametrar (karakteristika): arter sköljda upp på stranden, antal, andelen oljeskadade fåglar, position

Arbetets karaktär: ombesörjes av skyddsområdet

Utförs av: Institutet för zoologi och botanik

Kostnad per undersökning: 2000 kr

Vid återställandet och vården av Osmussaares LSO ska följande principer följas:

1) bete är att föredra framför slåtter med traktor

2) vid bete ska olika djurarter användas, men framförallt får

3) om betesbelastningen är otillräcklig ska efterslåtter på de halvnaturliga områdena tillämpas

4) slåtter med traktor sker under perioden då det inte stör häckande fåglar (efter den 15 juli) och aldrig på sanka och tuviga områden

5) sly ska röjas men följande träd bevaras: björk, ask, tall, gran, rönn, äppelträd, hassel, hagtorn, al, ek, hägg, körsbärsträd, syrén, alla grövre träd

6) det lämnas "korridorer" vid vägarna och mellan betesmarkerna; vid behov avlägsnas sly där

7) slyröjning sker inte vid insjöarna, utom mellan Minsebackan och Inahamne

8) döda grova träd lämnas kvar (både stående och liggande)

9) den utröjda slyn tas maximalt i bruk (eldningsved för campingplatser och bostäder, lövkvastar för djurfoder osv.)

Vid landskapsskötsel ska redan omskötta områden prioriteras.

De prioriterade landskapsvårdområden är:

1 Ängarna mellan Gjardbackan och Askombackan

2 Spitargjarda och Dirgjarda äng

3 Ängen mellan Bronskärre, Kåinbackan och Galsve skoen

4 Kåinbackans löväng

5 Strobackans löväng

Landskapsvårdsområden med sekundär betydelse är sly- och buskbevuxna betesmarker som anses vårdbehövande (se Bilaga 8)

Områden med tertiär betydelse är övriga sly- och buskbevuxna betesmarker och lövängar.

Denna verksamhetsplan tar upp alla verksamheter nödvändiga för bevarandet av skyddsområdets värden. Dessa verksamheter bör genomföras under åren 2004-2008. Verksamheterna är inte indelade i kort- och långsiktiga målsättningar eftersom genomförandet av alla nämnda verksamheter under de närmaste fem åren betraktas som kortsiktiga mål (s k löpande uppgifter). Som långsiktiga målsättningar betraktas skyddsmålsättningarna nämnda i det föregående kapitlet och situationen beskriven i avsnittet Vision 2010. Prioriteringen av verksamheterna är markerad i verksamhetsplanen (Tabell 4) som tre steg:

A - prioriterad eller obligatorisk skyddsverksamhet

B - sekundär eller viktig skyddverksamhet

C - fakultativ eller gynnande verksamhet

Inom ett steg är skyddsåtgärderna inte rangordnade efter vikt.

1.1 Sammanställning av A Det finns ett reglemente som 2004 1000 Noarootsi kommun, Upplysning om reglementet

Osmussaares reglemente bilaga till Noarootsi kommuns SOF för besökare sker m h a

ordningsföreskrift som både skyltar, broschyrer och

invånarna och besökare följer turismledaren. Tillsyn -

och som kungöres till besökarna ombesörjes av turism-

ledaren, förvaltaren och

behöriga ämbetsverk.

1.2 Utvärdering av värdet och A Osköna och farliga förfallna 2004- ca 70 000 KIK (Stiftelsen Centret Fyrruiner vid den nuvarande

nödvändigheten av byggnader byggnader är rivna, anläggning- 2008 per byggnad för miljöinvesteringar) fyren och kasernruiner vid

uppförda av Sovjetarmén, arna under jorden är fyllda med riv- norra stranden bör värde-

rivning eller inhägning av ningsmaterial, orivna byggnader är sättas som potentiellt

förfallna, farliga byggnader inhägnade. Värdefulla byggnader värdefulla objekt.

är sanerade.

1.3 Sanering av restavfall A Allt restavfall som utgör visuell 2004- 500 000 KIK Förekomsten, volymen och

från den sovjetiska perioden förorening och försvårar vården 2008 saneringskostnad av

av landskap (fr a metallobjekt) eventuella farliga avfall bör

är samlade och bort- utvärderas.

transporterade från ön

1.4 Jämförande landskapsanalys A Det finns överblick över för- en gång 30 000 KIK

grundad på GIS ändringar i landskapet jämfört 2005

med uppgifter från 1930-talet

1.5 Uppdatering av skyddsverksam- A Som fortsättning av den 2008 50 000 KIK

hetsplanen för Osmussaares gällande planen upprättas

LSO det en ny plan

1.6 Avlägsnande av stensamlingar A Det saknas stensamlingar 2004- 10 000 SOF, Stenintresserade besökare

och inofficiella eldplatser på hela ön (utom stenar 2008 ledningen för kan samarbeta vid bygget av

samt avfall som besökarna runt eldplatser på officiella Silma natur- stenhägnader (punkten

efterlämnat campingplatser samt reservat avsedd för saneringen av

stenhägnader), godtyckligt skador vållade av oseriösa anlagda eldplatser och turister)

efterlämnat avfall saknas

1.7 Användning av guider för B Guidetjänst av hög kvalitet 2004- 25 000 ledningen för Guidetjänst tillhandahålles av

turistgrupper erbjuds, minst 85% av 2008 Silma NR, en turismledare utsedd av

besökarna har använt guide KIK förvaltaren; antal personer på

en dag får ej överstiga 300

1.8 Tamponering av borr- B Den obrukbara borrbrunnen i 2004 10 000 KIK Enligt sakkunniga kan brunnen

brunnen i Bien Bien är tamponerad, risken ej renoveras

för förorening av grundvatten

är avstyrd

1.9 Undersökning kring antalet B Det finns kunskaper om hur 2005 50 000 KIK

personer som Osmussaar Osmussaar tål belastningen

högst tål från invånarna och besökare

och förslag för att tillämpa

dessa kunskaper i framtiden

1.10 Undersökning av förorening av C Den eventuella föroreningen 2005 100 000 KIK Enligt uppgifter från 1993 finns det

mark och grundvatten samt av mark och grundvatten föroreningskällor i marken. För-

klarläggande av sanerings- samt saneringsmetoderna oreningen har nått brunnarna. Vid

behov och -metoder är klarlagda anläggning av nya brunnar är

undersökningar av mark och grund-

vatten viktiga.

2.1 Markering av fridlysta natur- A Alla enskilda fridlysta natur- 2004 10 000 KIK

objekt med informations- objekt är markerade med

och vägskyltar informations- och vägskyltar.

Man är medveten om

objektens status och värde.

2.2 Att tillfoga havsområdet runt B Neugrunds meteoritkrater som 2004 2000 ledningen av

Neugrunds meteoritkrater ett skyddsbehövande geologiskt Silma NR,

till skyddsområdet som separat och landskapsobjekt omfattas Estlands

del av skyddsområdet. Geologiska Sällskap

2.3 Klarläggning av karaktären C Artiklar i (populär)vetenskap- 2006 20 000 KIK

hos kärlen av osmussaar- liga tidskrifter som förklarar

breccia som öns kännetecken objektets karaktär.

3.1 Anordnande av talkoarbete A Med hjälp av frivilligt 2004- 250 000 KIK, ELF, SOF, Arbetet anordnas av SOF

för att återställa halvnaturliga talkoarbete har de 2008 Odensholms i samråd med förvaltaren. Enesly

livsmiljöer halvnaturliga områdenas Byalag gallras, sly röjs, stenhägnader byggs

kvalitet och yta ökat, land- och sopor samlas.

skapet struktureras av sten-

hägnader

3.2 Utökning av betesmarker A Betet sker optimalt (med ca 5 2004- 300 000 privat , Vid ökning av fårantalet ska

djur per hektar) och tillräckligt 2008 kapital, vårdaren se till att betet inte

med hagar har anlagts LIFE-Nature, överstiger 5 djur/ha. Vid behov KIK ska nya betesmarker brukas och

hagar anläggas.

3.3 Inhägnad av känslig alvarhed B Alvarheden bevaras i god skick 2006 50 000 KIK Alvarheden inhägnas om fårens

ifall antalet får ökar även vid ökning av turism och totalantal överstiger 500. Så är den

antalet får på ön skyddad från trampning av både får

och människor. För bevarandet av

alvarheden är skonsamt bete dock

nödvändigt.

3.4 Genomförande av försöks- B Det finns utvärdering om betets Enligt Beror på I Ledningen av Ifall exakta kunskaper om betets

undersökningar om betets påverkan på Osmussaars planen planen Silma NR påverkan saknas kan det uppkomma

påverkan i fyra försöksområden växtliv för veten- II KIK oåterkalleliga negativa följder som

skapligt kunde ha undvikits.

arbete

3.5 Slåtter på obetade halvnaturliga B Alla halvnaturliga områden 2004- 100 000 KIK

områden och efterslåtter av är optimalt vårdade. 2008

betesmarker vid behov

3.6 Införandet av nya tamdjurarter C Det finns två estniska hästar i etapper 130 000 privat Hästar, boskap och får äter lite

eller -ras för effektivare vård av och två skotska tamnöt året 2004- kapital, varierande växtarter, så det är

halvnaturliga livsmiljöer runt och estniska får under 2008 KIK rekommenderat att beta alla tre djur-

vegetationsperioden; antalet arter för att bevara och gynna

djur (med ungdjur) är max artmångfalden i halvnaturliga

1000 (under vegetationsperioden) områden.

4.1 Upprättande av artförteckning A Det finns en artförteckning 2005 30 000 KIK Att upprätta artförteckningar

över lavar och beskrivning över över och spridningsuppgifter om och spridningskartor över alla

deras spridning av skyddsområdets lavar som taxon är prioritet ett vid moni-

revideras och uppdateras toringen av den biologiska

regelbundet mångfalden

4.2 Upprättande av artförteckning A Det finns en överblick över i etapper 100 000 KIK

över grupper av ryggradslösa skyddsområdets ryggradslösa 2005-

djur och beskrivning över djur och deras spridning samt 2008

deras spridning (över åtminstone vissa grupp-

er) artförteckningar och sprid-

ningsuppgiftersom revideras

periodiskt.

4.3 Upprättande av artförteckning A Det finns förteckning över 2005 15 000 KIK

över fiskar och beskrivning skyddsområdets fiskar och

över deras spridning spridningsuppgifter som

revideras periodiskt

4.4 Uppdatering av artförteckning A Det finns en artförteckning över 2006 50 000 KIK

över växtarter (kärlväxter) och kärlväxter och spridningskarta

spridningskartan över växtbeståndet som revi-

deras periodiskt

4.5 Uppdatering av artförteckning A Det finns en artförteckning över 2007 30 000 KIK

över mossor och beskrivningen skyddsområdets mossor och

över deras spridning spridningsuppgifter som

revideras periodiskt

4.6 Uppdatering av artförteckning A Det finns en artförteckning över 2007 30 000 KIK

och spridningsbeskrivningen skyddsområdets svampar och

över svampar spridningsuppgifter som revi-

deras periodiskt

4.7 Uppdatering av artförteckning A Det finns en artförteckning 2008 20 000 KIK

och spridningsbeskrivningen samt uppgifter om antal och

över häckfåglar spridning av häckfåglar

4.8 Uppdatering av artförteckning A Det finns en artförteckning 2008 30 000 KIK

och spridningsbeskrivningen och spridningsuppgifter om

över ryggradsdjur (utom fiskar skyddsområdets groddjur,

och fåglar) kräldjur och däggdjur som

revideras periodiskt

4.9 Reglering av antalet små rov- A Antalet små rovdjur är till- årligen 25 000 ledningen av

djur (räv och mink) räckligt litet och de påverkar 2004- Silma NR

inte fågelbeståndet betydligt 2008

4.10 Utvärdering av tillståndet och B Det finns en överblick över i etapper 100 000 KIK Undersökningar av populationer

dynamiken hos populationer hotade fågelarters (höksångare, 2004- sker med 5 års mellanrum;

av hotade fågelarter törnskata, större sandpipare, 2008 artgrupper på samma habitat

strandskata, tofsvipa, rödbena, undersöks separat (alvararter, kornknarr, småskrake, storspov, ängsarter, strandarter I och II)

svärta) tillstånd och dynamik. Varje år undersöks en artgrupp,-

vart femte år hela häckfågel-

beståndet (se avs 4.7)

4.11 Utvärdering av sträckskaror B Det finns en tidsserie on antalet 2004- 50 000 KIK Osmussaares LSO ligger på den

av sträckande och över- sträckande och övervintrande 2008 ostatlantiska sträckvägen och

vintrande fåglar fåglar; Osmussaares betydelse fungerar som "flaskhals" under

som vilo- och övervintringsställe sträckperioder

kan utvärderas enligt inter-

nationella kriterier

4.12 Utvärdering av tillståndet och B Att klarlägga huruvida fridlysta 2006, 40 000 KIK Undersökning av hotade

dynamiken hos populationer arter hotas av bete och tramp- 2008 växtarter sker med 3 års

av hotade kärlväxtarter ning; med utgångspunkt i mellanrum. Eventuellt intressanta

resultaten ska begränsningar grupper: 1) arter känsliga för bete;

bestämmas 2) arter känsliga för mänsklig

verksamhet

4.13 Bygget av plattform i stället B Det finns en fågelskådnings- 2005 20 000 KIK av timmer, höjd 3 m

av dåvarande sjömärke i Näse och utsiktsplattform på ön.

4.14 Bygget av Silma NR:s fältbas B Det finns ett övernattningsställe 2005 500 000 statlig

på Osmussaar för naturreservatets arbetare budget

samt för personer som utför

monitoring och vetenskapliga

undersökningar.

4.15 Lövkvistning för att öka antalet C Att öka antalet mossarter 2004- 18 000 KIK Dessutom är lövkvistning en del i mossarter på ett försöksområde 2008 den traditionella fåruppfödningen

(Lamboskoen) (kvastar samlades för vinterfoder)

4.16 Förberedande undersökningar C Kunskaper om huruvida 2006 7000 KIK Stinkpaddan är en sällsynt art som

för projektet för etablering av Osmussaars miljö passar hör till strandbetesmarker. Att

stinkpaddan på Osmussaar för stinkpaddan och om dess etablera den på Osmussaar (vid (klarläggning av lämplighet och etablering är sannolik bevisad lämplighet) skulle bidra till

ändamålsenlighet) bevarandet av arten i Estland.

5.1 Upprättande av hamnkaj i A Södra hamnen har en kaj 2004- 500 000 Dirhams hamn,

Södra hamnen lämplig för havsfarkoster 2006 lokalförvaltningen,

KIK

5.2 Utveckling av campingplatser A Skyddsområdet har 5 utveckla- 2004 66 000 KIK

de campingplatser med avträde,

sittbänkar och grillgaller

5.3 Vård av campingplatser A Campingplatserna är vårdade, 2004- 100 000 Turismledaren Turismledarens uppgifter

utsedda med ved, det finns 2008 Ledningen av omfattar bevarandet toapapper och torv i avträden, Silma NR av ordning; därför tilläggs

avträden töms vid behov, kostnader för turismtjänster

avfall samlas, av vatten i Södra ett belopp fixerat i avtalet

hamnens brunn analyseras (10%) som används för årligen vård och städning av

campingplatser (t ex

som underentreprenad).

5.4 Erbjudandet av turism A M h a offentlig anbud anlitas en 2004 1000 ledningen av

inriktad på naturutbildning turismledare som i samråd med Silma NR

och kulturarv skyddsområdet anordnar turism

inriktad på naturutbildning och

miljövänlig turism, reglerar besök

på ön och ser till iordninghåll-

andet av ön

5.5 Utveckling och uppdatering A Det finns en regelbundet upp- 2004- 25 000 ledningen av

av en informativ Internet- daterad hemsida som tillräckligt 2008 Silma NR,

hemsida grundligt beskriver natur- och KIK,

kulturobjekt på ön samt livet LIFE-Nature

på ön

5.6 Markering av vandringsstigar B Vandringsstigarna är marker- 2004 10 000 KIK Med hjälp av stigar kan de flesta

som strukturerar rörligheten ade på landskapet med besökare ledas bort från

på ön minimala medel känsliga växtbestånd och

häckningsområden.

5.7 Sammanställning av kartor för B En karta som beskriver 2004- 5000 Turismledaren Den befintliga kartan saknar

vandrare (svartvita, A4) vandringsstigarna, camping- 2008 KIK sevärdheter, stigar och några

platserna samt kulturminnes- campingplatser

objekten.

5.8 Återupprättande av minnes- B Minnesmärket återupprättat 2004 7000 SOF

märket efter fyrvakten

5.9 Konservering av kapellet B Kapellets fortsatta förfall 2005 200 000 Kulturkapitalet

är avstyrt Noarootsi

kommun

Odensholms

Byalag

5.10 Renovering av båt- B Södra hamnen har ett vilo- 2005 150 000 KIK Södra hamnen behöver ett ställe där

hus för räddningsbåt i Södra ställe och en turistinformation statlig broschyrer och kartor utdelas samt

hamnen som skulle tjäna som som passar in i omgivningen budget ett ställe där man kan vänta på

takförsett viloställe och turist- båten.

information

5.11 Renovering av Erkas B Ladugården och rian är 2006 250 000 Odensholms Ladugården och rian är de enda

ladugård och Marksi ria renoverade och tillgängliga Byalag byggnaderna bevarade av

för turister. öns sju gårdar.

5.12 Upprättandet av (radio)- C Ämbetsmän, vetenskapsmän, 2005 120 000 KIK

telefonförbindelse och SOF:s representanter, invånare ledningen av

fast internetförbindelse och besökare har tillgång till Silma NR

telefon och internet. SOF

kommunen

5.13 Bygget av övernattningshus C Det finns övernattningsbygg- 2007 400 000 privat Alla nya byggnader i området

(ett eller flera). T ex små nad(er) för besökare på ön kapital ska följa en enhetlig stil och

timmerhus för 20 personer. passa ini omgivningen. Bygget ska godkännas av områdets

förvaltare.

5.14 Markering av kulturminnes- C Osmussaars kulturarv är 2004- 30 000 SOF

objekt med skyltar, iordning- vårdat och tillgängligt 2008

hållandet av omgivningen, för turister

bevarandet av tillgången och

vägskötsel

5.15 Att ansöka om att Osmussaar C Osmussaar har införts i en gång 5000 ledningen av Införandet i förteckningen över

med Neugrunds meteoritkrater förteckningen över världsarv 2007 Silma NR, världsarv ökar områdets värde för

(under namnet Odens grav) eller ansökan har avslagits Estlands invånarna men fr a för övriga

införs i förteckningen över av vägande skäl Geologiska världen

världsarv Sällskap

5.16 Grundandet av Osmussaare C En ny, integrerad och miljö- 2006- utländska

gård vänlig gård har grundats. 2008 fonder,

privat kapital

5.17 Renoveringen av kapellet C Kapellet är renoverat i sin 2008 privat kapital

(långsiktigt) ursprungliga form

5.18 Arkeologiska undersökningar C Fler kunskaper om kulturfonder

Osmussaares tidigare Lääne

historia länsmuseum

TOTALT: 4 662 000

Skyddsföreskrifterna om Osmussaares landskapsskyddsområde måste ändras i enlighet med ändringar i lagstiftningen. I följande ges några förslag för ändringar i skyddsföreskrifterna:

I avsnitt 3 bör tilläggas: Havsdelen av skyddsområdet är havet vid kusten inom en kilometers avstånd samt havsområdet över Neugrunds meteoritkrater som enskilt område (se kartan i Bilaga 7).

Avsnitt 9 bör ändras: Jaktverksamhet i skyddsområdet är tillåten för att reglera antalet rovdjur och ska ske enligt lagen och gällande jaktföreskrifter.

Avsnitt 12 bör ändras: Arrangering av evenemang i skyddsområdet är tillåten med tillstånd av ansvarig person utsedd av skyddsområdets förvaltare; antalet personer på ön på en dag får inte överstiga 300, utom vid evenemang med särskilt tillstånd utfärdat av skyddsområdets förvaltare.

Avsnitt 14 ändras: Den särskilda skyddszonen omfattar öns kustområden och öns mittersta del, utom områden som tillhör begränsningszonen.

Avsnitt 18 ändras: Skyddsområdets begränsningszon omfattar territoriumet runt fyren med tillhörande byggnader som enskilt område samt området mellan de två vägarna i öns mittersta del från Tåmgjarda till Hambäcker (se kartan i Bilaga 1)

Angående genomförandet av skyddsverksamhetsplanen kommer Silma naturreservats ledning att årligen sammanställa rapporter. Rapporterna skall vara tillgängliga för offentligheten. I rapporterna ska verksamheternas ändamålsenlighet med hänsyn till motsvarande målsättning samt framgången med verksamheternas genomförande utvärderas. De uppkomna problemen samt nya lösningar och effektivare metoder för att uppnå skyddsområdets syften ska tas upp. Problemen och övriga faktorer som påpekas i rapporterna skall användas vid utarbetandet av ny skyddsverksamhetsplan. Den nya skyddsverksamhetsplanen ska sammanställas före gällande planens utgång, dvs senast till slutet av år 2008.

Ehlvest, A. 1999. Land and freshwater snails (Mollusca, Gastropoda) on the island of Osmussaar. Estonia Maritima 4: 127-132.

Eklund, O. 1937. Ein artenverzeichnis von der Insel Odinsholm (Osmussaar) in NW-Estland. Memoranda Societas pro Fauna et Flora Fennica 12: 36-46.

Hoppe, G. 2001. Vån back. www.kultgeog.uu.se/vanback/chrono/ee/info.html

Ingerpuu, N. and Leis, M. 1999. The bryophytes of Osmussaar Island. Estonia Maritima 4: 117-126.

ITK. 2003. Eesti Looduse Infosüsteem. www.eelis.ee

Kalamees, K. and Vaasma, M. 1999. Mycobiota of the island of Osmussaar. Estonia Maritima 4: 101-115.

Kask, J and Raudsepp, R. 1999. State of the environment on Osmussaar Island. Estonia Maritima 4: 191-196.

Kask, J. 2002. Pinnakate. Osmussaar. Loodus. Asustus. Noarootsi, 15-16.

Kotta, J. and Kotta, I. 1999. Benthic animal communities around Osmussaar Island. Estonia Maritima 4: 133-142.

Kukk, T. and Kuusk, V. 1999. Vascular plant flora and vegetation of Osmussaar Island. Estonia Maritima 4: 65-99.

Kukk, T. ja Leht, M. 1995. Osmussaare soontaimed. Eesti LUS-i Aastaraamat 76: 50-69.

Loopmann, A. 1996. Eesti meresaarte nimestik. EV Keskkonnaministeerium, Info- ja tehnokeskus, Tallinn.

Luhamaa, H., Ikonen, I., Kukk, T. 2001. Läänemaa pärandkooslused. Seminatural Communities of Läänemaa County, Estonia. Pärandkoosluste Kaitse Ühing, Tartu-Turku.

Malta, N. 1930. Übersicht der Moosflora des Ostbaltischen Geebietes II. Laubmoose. Acta Horti Botanici Universitatis Latviensis 5: 75-184.

Masing, M. 1995. Märkmeid Osmussaare loomastikust. Eesti LUS-i Aastaraamat 76: 70-79.

Peil, T. 2002a. Asustuslugu. Osmussaar. Loodus. Asustus. Noarootsi, 17-26

Peil, T. 2002b. Militaarne saar. Osmussaar. Loodus. Asustus. Noarootsi, 27-30

Põlma, L. 1984. E. Eichwald ja Osmussaar. Eesti Loodus 11: 742-744

Randla, T. 1972. Viisteist päeva Osmussaarel. Eesti Loodus 9: 544-545.

Randla, T. 2002. Muu elustik. Osmussaar. Loodus. Asustus. Noarootsi, 44

Rebassoo, H. 1977. On changes in the vegetative cover of the North-Estonian maritime islands. Eesti Geograafia Seltsi Aastaraamat 1975/76: 124-139.

Renno, O. (koost) 1993. Eesti linnuatlas. Tallinn, 256 lk

Riikoja, H. 1934. Eesti järvede nimestik. Loodusuurijate Seltsi aruanded. Tartu 1934: 1-192.

Schmidt, F. 1855. Flora des silurichen Bodens von Ehstland, Nord-Livland und Oesel. Archiv für die Naturkunde Liv-, Ehst- und Kurlands, II Ser. 1(3): 149-260.

Suuroja, K. 2002. Geoloogia. Osmussaar kerkib merest. Osmussaar. Loodus. Asustus. Noarootsi, 5-14.

Suuroja, K., Saadre, T. and Kask, J. 1999. Geology of Osmussaar Island. Estonia Maritima 4: 39-63.